Tyst räkning och tyst läsning
Man får tre chanser i livet.. familj, skola och arbete.
Om familjer tar ansvar för fostran, ger barnen normer och värderingar, helt enkelt uppfostrar sina barn med kärlek och tålamod. Så kan skolan fokusera på undervisning. Det kommer alltid att finnas familjer och föräldrar som av olika skäl inte kommer att kommer att klara av sina föräldrar skyldigheter på grund av sociala orsaker, sjukdom med mera. Dessa barn skall få bästa möjliga stöd i skola och av samhället. Men föräldrar ansvar kan aldrig läggas ut på lärare och omsorgspersonal. Föräldrar kan och ska få stöd i sina föräldrar roller.
Men skolan ska hålla på med undervisning, ska bedöma färdigheter och kunskaper..
Ett stort problem i skolan idag i Sverige är Tyst Läsning och Tyst Räkning. Lärare har lärt sig att jobba med arbetsro och disciplin i klassrummet, vilket är bra och behövs.
Men ett problem är att elever sitter alldeles för mycket själva och läser, eller räknar, ensamma.
Kunskap måste kommuniceras, verbaliseras. Vad är det eleven kan och inte kan? Eleven måste veta vad som brister! Lärarjobbet är ett intellektuellt hantverksjobb, lärarens yrkesskicklighet sitter i kommunikationen, förmedlingen, samtalet med eleven.
Professor Ulla Runesson säger i DN den 23 maj att Sverige har ett problem med ”avpedagogisering” av lektionerna och att eleverna lämnas väldigt mycket ensamma med självständigt arbete och självständiga arbete. De olika betygskriterierna i ett antal ämnen kräver ”självständighet” för att nå högre betyg.
Här överger man eleverna, speciellt elever från hem utan studietraditioner. Vänsterns största svek, är deras skolpolitik, speciellt mot de svagaste i samhället, de andra klara sig ändå.
Tyst räkning och tyst läsning kan skapa lugna klassrum men väldigt lite utveckling hos eleverna.
Eleverna måste verbalisera kunskap.
Läraren måste återerövra klassrummen och undervisningen.
Jag var på en lysande föreläsning i torsdags på Konradsberg, arrangerad av Språkforskningsinstitutet en del av Utbildningsförvaltningen.
Föreläsningen hölls av Dr David Rose, University of Sydney som introducerade genrepedagogik, ett begrepp som egentligen betyder textutveckling ett sätt att jobba med skriftspråk och att lära eleverna att olika genrer har olika sätt att uttrycka sig i skrift och att det finns olika typer av texter, argumenterande texter, informativa texter osv.
I genrepedagogik arbetar man parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning
Målet är att utveckla elevernas språk och känsla för språkets roll för att inlärning.
Den andra föreläsaren var Professor Kristina Love, The University of Melbourne, en mycket inspirerande föreläsare som redogjorde för sin forskning inom samma genre.
Eleverna får lära sig att se mönster i språket – genom att kopiera och plocka isär texter.
Man jobbar mycket med modell inlärning för att på så sätt genom att definiera språkgrupper, tempus, metaforer och så vidare medvetandegör man elevernas språkinlärning.
Tips för mer spännande läsning:
www.writingfun.com Jenny Eathers webbsite – så inspirerande!
www.readingtolearn.com.au om Dr Rose forskning
http://www.pedagogstockholm.se/sprak på svenska.
Tredje chansen är arbete, därför är ungdomsarbetslöshet sådant stort problem, därför är lärlingssystemet bra, men det tar vi en annan gång…